I början av februari fick en studie som jag samförfattat lite press. TT tog med lite information från ett pressmeddelande från Göteborgs Universitet, och fick sedan några till citat från mig i en kort intervju. Storyn publicerades sedan i bland annat Aftonbladet, Göteborgs-posten, och t.o.m Finlandsvenska Hufvudstadsbladet (14 Feb. 2025. s. 22). Det har varit väldigt kul och lärorikt att få förklara och presentera vår forskning i media.
Till Göteborgs-posten kom det sedan en liten insändare från en läsare. Läsaren var väldigt intresserad av forskningen men undrade vad nyttan var med den. Jag och min samförfattare Luc Bussière ville såklart svara på frågan och fick till slut ett kort svar publicerat i Göteborgs-posten, vilket läsaren uppskattade väldigt mycket. Det var också en jätte trevlig interaktion med allmänheten. Dock kände jag mig lite frustrerad med att vårt svar till slut blev så kort, jag förstår att det ofta måste bli så föratt redaktioner måste hålla sig till ett visst antal sidor. Men vi hade skrivit ett lite längre svar som jag lägger upp här nedan:
Vi är jätte glada om andra tycker att ämnet och forskningen är spännande! För oss är det också det som är den primära drivkraften i vår forskning. Den största utmaningen för utvecklingsbiologin ligger i att ge en tilfredställande förklaring till den biologiska mångfalden vi ser omkring oss. Varför finss det så många arter, och hur har den ytligt sett enkla urvalsprocessen frambringat denna mångfald? Könsurval och konflikter mellan könen som evolutionära processer är fascinerande i sig och båda viktiga delar av den moderna evolutionsteorin.
Vår forskning bidrar till den rika vetenskapliga traditionen att ställa och leta svar på dessa frågor. Vi klargör att kapprustningen mellan könen, som finns i många djurarter, fungerar i båda riktningarna, även om den väldigt sällan leder till ornament hos honor likt de som finns hos dansflugorna. I denna kontext, är det ibland så att svaren på våra frågor kan förbättras genom att forska i de mera ovanliga fenomenen som ibland har förbisetts av tidigare naturforskare.
Om vi vill veta hur dessa processer fungerar, och mera generellt, hur världen omkring oss fungerar, finns det inget bättre sätt än att låta den rena nyfikenheten inspirera nya frågor. Denna kunskap om världen inspirerar och berikar oss alla. Vi tar därför också på oss ansvaret att berätta om vår forskning och förmedla den kunskap som vi genererat till en bredare publik genom artiklar som den du läste, almänna föreläsningar, och vetenskapsfestivaler m.m.
Sen finns det praktiska aspekter till sådan grundforskning som vi gör. Kunskap om hur urval genererar mångfald har applikationer som sträcker sig långt bortom de enstaka arterna som just denna forskning handlar om. Detta inkluderar utmaningen att bevara hotade arter och ekosystem, men också att skapa processerer för att motverka utvecklingen av resistens mot de kontrollmekanismer vi använder för att skydda våra grödor mot skadedjur eller skydda vår hälsa mot djur som bär på farliga skjukdomar. Framgång i dessa, och andra områden förbättras avsevärt av grundforskning i ett mångfald av arter, inklusive dansflugor, även om det kan vara svårt att förutspå just vilken forskning och vilka upptäckter som kommer att leda till framsteg som direkt gynnar oss människor.
Axel Wiberg, evolutionsbiolog, Stockholms Universitet
Luc Bussière, evolutionsbiolog, Göteborgs Universitet